Mina ärr..

Jag sitter å tänker...Och nu kommer jag få en massa negativa kommentarer på detta inlägg att jag e emo, söker uppmärksamhet osv...

Kollar på mina armar, dom e fulla av ärr, och lite nya sår efter en ångest natt...Men iaf, jag har ärr på armarna, händerna, benen, låren, överarmarna, magen och halsen. Vissa syns mer än andra..På höger arm bredvid handleden så har jag en hudbit som fattas efter en natt med ångest då jag skar mig väldigt djupt (psyk ville sy, jag vägrade) som kommer ta lång tid att blekas..

Mitt självskade betende började när jag va 15år, då jag rev mig på huden med nålar...Sen när jag va 16år så började jag skära mig, eller ja rispa mig, de gick knappt hål...Sen skar jag djupare å djupare. Jag minns när jag skar mig "djupt" första gången, det va i februari 2007. Jag hadse snott rakblad av min farfar *skäms som fan för att jag snodde av han* Men iaf, jag tryckte bladet mot överarmen å drog, blev skit rädd när jag såg hur djupt de blev :O. Efter de såret som tog sjukt lång tid på sig att läka btw, så lugnade jag ner mig lite. Det blev som en varnings signal för mig. Skar inte mkt, å inte djupt..Sen började jag skära djupt på överarmarna (lättast att dölja 3/4 dels tröjor ni vet..) Personalen sa att om jag fortsatte skära mig så fick jag inte bo kvar mer (vilket jag nu vet bara va tomma hot! Jag blev aldrig utkastad..) Anyway, sen började jag skära mig på benen..Sen armarna igen, när jag hade fattat att jag inte blev utkastad pga jag skar mig..Sen skrev jag ut mig, dom hjälpte inte mig ett skit!

Sen hemma så skar jag inte mig, bara en gång på 1 år! Sen 2009 så föll jag tillbaka igen, det va bara fester, fylla, droger å rakblad som gällde för mig. Sen fick jag LPT den 6 oktober 2009...Höll mig från att skära på psyk i 3 veckr/1 månad, sen va jag fast igen! Psyk hade aldrig tid att prata med mig när jag hade ångest, dom bara gav mig massa lugnande (va uppe i 11 tabletter som mest per dygn där!) Och sa åt mig att se på TV eller nått...Och jag hade fri utgång...Sen en natt när jag inte kunde sova så tänkte jag "fuck this life!" Och skar mig vid tummen i en ådra...Psyk ville sy osv...Jag vägrade! Sen den 14 december blev jag utskriven å flyttade till LSS boendet..

Här fullkommligt skiter personalen i om jag tar droger, skär mig inte äter osv...Dom säger att de är mitt liv, visst det är mit liv. Men detta är ett boende med stöd! Jag tycker att lite kan dom bry sig iaf! Jag skär mig här, har legat på HIVA (hjärt intensivvårds avd) pga överdos...Vafan liksom? Jag vet att mitt liv kommer sluta i självmord här om dom inte börjar bry sig! Mina vänner e sjukt sura på personalen för att dom inte bryr sig! Jag vill att dom fakriskt ska bry sig LITE!!!! Psyk har gett upp mig, psyk akuten skickar hem mig, vad ska jag då göra?? vad finns det mer att göra? Jag kan inte bryta mitt mönster helt själv! Jag behöver hjälp med det! Jag e 20år och kommer inte bli 21år om jag inte får hjälp. Detta har spårat ut känner jag!