måndag, oktober 5

Att gråta...

Vad tycker du om att gråta?
Personligen så hatar jag att gråta, och hatar att se mina nära och kära gråta..Varför frågar du säkert nu. Jo, jag har fått lära mig efter 10års mobbning att det bara blir värre när man gråter och visar att man blir ledsen och sårad. DETTA ÄR DÅ VAD JAG TYCKER OM MIG SJÄLV, ni får ju klart tycka annat... =) Sen klarar jag inte av att se mina vänner gråta för jag vet inte hur jag ska trösta dom liksom. Det är svårt att förklara men jag blir helt lam typ...Vet inte hur jag ska reagera eller nått. Därför går jag helst undan när folk blir ledsna...



När grät du senast?
Senast jag grät var i onsdags på psyket tror jag..Det var när min kurator C gick, hon skulle hem. Då ville jag inte att hon skulle gå, jag hade hallucinationer och var skit rädd, och hon bara gick! Jag blev skit ledsen, kände mig helt ensam. Så jag började gråta och vat för trött för att orka tänka på att folk hörde det. Sen somnade jag från gråten tror jag. Men nu några dagar så skäms jag som fan för att jag grät när folk hörde det! MEN, jag tänker såhär : Jag var på psyket och var medicin påverkad och kunde inte tänka på vad jag gjorde...Då kunde jag inte hjälpa det! Eller, kunde jag det??

2 Något på hjärtat?:

Anonym sa...

...

Miss c sa...

Jag känner likadant som du inför att gråta inför andra o inför att se andra gråta! Blir oxå som helt lam o olustig o vet inte vad jag ska göra el säga.. ibland önskar jag att jag vågade släppa fram gråten när den kommer men det tar liksom stopp, så jag förstår hur du menar! Sen när man är trött el nåt är särskilt viktigt så kommer tårarna i alla fall, o oftast är det befriande både för en själv o för andra. Hoppas du oxå kan känna så, att C är så pass viktig för dig att du vågar visa dig ledsen. Kram på dig!